Tyskland ligger inom det tempererade, regniga klimatbältet i de mellersta breddgraderna. Större delen av landet har ett moderat kontinentalklimat med kalla vintrar med temperaturer runt 0 °C eller något högre och varma somrar som når 23/26 °C i juli och augusti. De norra områdena som Bremen, Hamburg, Lübeck, Rostock och Kiel är något mildare men får mer regn och vind på grund av Atlanten. Historiskt sett har nederbörden i Tyskland varit måttlig och jämnt fördelad över året, även om detta håller på att förändras. År 2022 var det överdriven sommarvärme och otillräckligt med regn, med förväntade kraftiga höstregn.

Rainfall varies across regions: Berlin and Leipzig's plains receive 530-550 mm annually, central-southern lowlands (Frankfurt, Nuremberg) see around 600 mm, northwest areas facing the North Sea (Hamburg, Kiel) get 700-750 mm, while Rhineland-Westphalia (Cologne, Düsseldorf) experiences 750 to 850 mm, peaking at 1,150 mm near hills (Wuppertal). Bavaria (Munich) receives about 950 mm, with over 1,500 mm in mountainous regions like the Harz Massif and the Alps.

Solens sken är relativt knapp. Nordvästra områden (Hamburg, Nordrhein-Westfalen) har cirka 1 600 soltimmar per år, strax över 1 700 timmar i nordöst (Berlin), medan Östersjökusten (Rostock), sydväst (Frankfurt, Freiburg) och Bayern (München) får runt 1 800 till 1 850 timmar solsken. Större delen av Tyskland har tempererade bruna och djupt bruna jordar. De mest bördiga jordarna utvecklas på löss i norra Tyska centrala bergsområden, Magdeburgslätten, Thüringens sänka, Rhen-dalen och Alpernas förland. Dessa jordar varierar från svarta till mycket bördiga bruna typer och används främst för odling. Norra slättlandet har sandiga, leriga jordar och bruna podzoler, med utlakning på grund av skogsskövling och bete. Nordvästra Nordsjökusten har sandiga, kärriga områden som lämpar sig för bete och grödor.

Klimatförändringar leder till minskat kolhalt i marken och påverkar vattenlagringskapaciteten. Ändrad vattenbalans på grund av högre temperaturer, minskad sommarregn och förlängda torrperioder kan betydligt minska avkastningen inom jordbruk och skogsbruk och påverka grundvattenbildningen.